Cornelia Appelgren

HOME

Jag är hemma! Efter två månader på resande fot har jag landat i min egna lägenhet, i min egna säng med mina egna saker och det är så mycket blandade känslor att jag inte riktigt vet vars jag ska ta vägen. Har haft två alldeles underbara månader och hade jag kunnat välja själv hade jag varit ute i minst två till. Däremot är jag väldigt peppad på att fortsätta plugga, jag vill börja lära mig igen och framförallt vill jag bli färdig sjuksköterska nån gång dåå! Vill ju så gärna få börja jobba med mitt drömyrke! Jag blev dessutom bestulen på min lilla axelväska där jag hade mitt pass, min telefon, min plånbok med alla kort+kontanter och lite småsaker när jag hade fem dagar kvar av min resa, så med tanke på det var det också väldigt skönt att komma hem. Jag får igen en hel del på försäkringen men det är också en hel del pengar jag har tappat, vilket i och för sig inte gör något förutom att jag får leva lite sparsammare tills nästa lön kommer, men däremot är varenda mobilbild jag har tagit borta. Alla bilder från två månader är puts väck. Det är så sorgligt, vissa bilder har jag lagt upp på sociala medier så vissa finns kvar i mycket sämre kvalitet, men majoriteten är gone never to return. Så ledsen över det. Men min kamera har jag och där har jag en hel del bilder, och viktigast av allt: jag har hälsan i behåll! Tänk så mycket värre det kunde varit. Pengar är inte viktigt, det enda som räknas är att jag mår bra och att jag har mina minnen. Jag håller på att redigera mina kamerabilder så det kommer dyka upp lite bilder en efter en här!

Fredag 18 november

Förra helgen var Linnea uppe och hälsade på, så jag fick träffa henne en sista gång innan jag åker iväg till Asien och flänger runt. Just nu sitter jag hemma och väntar på att få skjuts till flyget, sen ska jag spendera helgen i Stockholm med pappa och Nanne innan planet till Bangkok går på söndag eftermiddag. Jag får hinna träffa min farbror och kusin också när jag ändå är i Stockholm så det ser jag fram emot, men helst av allt vill jag bara att det ska vara söndag prick nu så jag bara kan få åka iväg! Det kommer eka tomt här på bloggen under nästan hela resan tror jag, så ni kan hålla er uppdaterade på min instagram istället. När jag kommer hem kommer det förmodligen hamna en hel drös bilder från min kamera här, men tills dess får det bli mobil uppdatering!

Nytt objektiv

Halva min plan för denna asien-resa är ju såklart att fota en massa, så igår åkte jag iväg för att köpa ett vidvinkelobjektiv. Jag hade räknat in att jag skulle köpa ett dyrt objektiv i min budget så det var ingenting oväntat, men det kändes ändå i själen när jag kom hem med ett objektiv som kostade det jag satt som tak på min objektiv-budget. Inte för att det inte är värt varenda krona men det känns ändå när kvittot visar en siffra som är fem gånger högre än vad biljetten till Bangkok kostade, haha. Men så blir det när en har en bra fullformatskamera, då kostar utrustningen också. Nu har jag de linserna jag behöver iallafall; ett vardagsobjektiv, ett vidvinkelobjektiv och ett zoom/macroobjektiv. Så nu behöver jag inte köpa några fler på ett bra tag! Jag är sjukt ivrig att få testfota med det såklart, igår när jag gick och handlade passade jag på att test-skjuta någon bild och även om det absolut inte är någon bra bild i sig kändes objektivet väldigt bra, så jag är himla nöjd. Köpte även med mig ett ND-filter så att jag kan fota långexponeringar. Åh så roligt det är med fotografi.

Alla helgons helg

Igårkväll åkte vi till sandbackas minneslund och tände ett ljus för morfar. Tänk att det är tio år sen i år.. Saknar honom så enormt mycket. Fina, bästa morfar.

Söndag 6 november

Så här har min söndag sett ut; jag åkte till Ofelia och så tog vi gamla bettan upp till hamptjärnsstugan där vi åt pasta och drack kaffe och bara njöt av hur mycket pudersnö och lite sol kan göra för lillhjärtana våra. Sen åkte vi hem till mig och pratade, drack te och gjorde hemgjord pizza. Precis vad jag behövde.

February sun

Snön ligger fortfarande kvar ute och ger världen vinterkänsla även fast den är väldigt tidig. Jag trodde inte jag skulle hinna se någon ordentlig snö innan jag åkte dock så jag är väldigt glad! Jag tycker det är så mysigt med nysnö, allt bli så ljust igen när en äntligen(?) vant sig med höstmörkret. Först var jag så nöjd med min resa eftersom jag åker bort när det är som mörkast och tråkigast, det kändes ju helt okej att vara borta över den perioden. Men sen insåg jag ju att jag kommer komma hem lagom till det allra kallaste, råaste vädret och då kändes det lite dumt igen, haha. Men å andra sidan, i slutet av januari-början på februari är det då det ser ut så här ute, och ärligt talat vem älskar inte detta? Världen bästa fotoväder dessutom för en sån nörd som jag. Det blir nog ganska bra ändå, missa höst/vinter-slasket och få komma tillbaka lagom till den "riktiga" vintern.

Okej nu är det slutfilosoferat om vädret, nu ska jag dricka en god kopp kaffe och sen jobba en sista natt innan jag får en hel veckas ledighet!

Akut jag-kommer-missa-julmys-panik

I måndags blev det november, och den första snön kom! Jag låg ju hemma och var superförkyld så jag kunde bara titta på det från min balkong, men oj så mysigt det är med nysnö. Fick verkligen akut panik över att jag kommer missa allt som har med julen att göra - allt julmys, att dricka glögg och äta pepparkakor med ädelost, att lyssna på julmusik medan en sitter och julpysslar med tända ljusslingor som lyser i vart annat fönster... Inte för att jag inte kommer njuta av att ligga på en strand i thailand eller åka på ö-turer men jag älskar verkligen julen, hade inte riktigt insett just hur mysigt det är med julmys. Men men. Insåg samtidigt att jag inte kommer behöva diska en enda gång på två månader och då blev det genast lite bättre.

When life gives you lemons, make a C-vitamin boost smoothie

I fredags morse klev jag av jobbet för tre lediga dagar(=en hel ledig helg!) vilket jag sett fram emot supermycket. Och så känner jag på fredag kväll att min hals börjar göra ont, bara för att vakna på lördag morgon men så ont i halsen att hela munnen smärtade och jag kunde varken svälja eller prata förrän jag varit vaken någon timme. Igår träffade jag Ellen en snabbis och sa på skämt "det är som att kroppen känner på sig att jag skulle vara ledig och sa "ha! Nu när du är ledig får du tid att vara sjuk så du kan ligga på soffan och göra ingenting!", och sen när jag sa det högt insåg jag att det nog ligger en hel del sanning i det. Jag är ju faktiskt tillräckligt vårdkunnig att jag vet att utmattning kan ta den formen. Så, idag har jag sjukskrivit mig från nattens jobb eftersom jag inte kan andas genom näsan och har ont i hals, öron, näsa och bihålor och så ska jag vila. Bara vila, sova, göra gröna smoothies och försöka återhämta mig. Så fruktansvärt tråkigt och oproduktivt men jag kan ju inte sitta på jobbet och snora ner folk, ännu mindre jobba när jag egentligen bör vila och sen bli ännu sjukare lagom tills jag reser.

En av anledningarna till varför jag ibland generaliserar och säger att jag är less på män.

I helgen har jag min första lediga hela helg på eeevigheter, tjoho! Förutom helgen då jag åkte till tärnaby men då hann jag inte riktigt vila ut mig. Vad passar bättre än en ledig helg att vakna upp på lördag morgon med superont i halsen?? Haha, livet förvånar mig inte ens längre.

Eller jo, ibland. Igår var jag ute med Marielle på krogen, hon hade en jättesöt nyckelpiga-klänning+vingar och så. På krogen stöter vi på en kille som va väldigt på, ville bjuda på öl som vi tackade nej till, som lyfte upp mig och kramade mig flera gånger trots att jag sa att jag helst stod kvar på marken - va rätt påstridig helt enkelt. Jag och Marielle går till baren för att ta vatten och han följer efter oss och försöker lyfta Marielle vilket hon också säger nej till. Då ber han mig lyfta henne, så att han ska kunna kolla under hennes kjol.

Ja. Exakt de orden sa han. Två gånger. Jag blev så jävla less att jag själv är förvånad att jag i normal ton förklara för honom att ingen jävel tittar under hennes kjol om inte hon vill det. Jag hade kunnat börja skrika åt denna respektlösa människa hur dum i huvudet han var för att jag är så otrooligt less på att sånt här ska behöva hända igen. och igen. och igen. Men det hjälper ju ingen. Sa iallafall åt honom och sen gick vi därifrån och hade en fortsatt rolig kväll, men ändå. Så less. Det här är varför jag kan säga saker som att män är idioter. Jag har aldrig påstått att kvinnor inte kan vara idioter, att exakt varenda man är idioter, att alla är likadana och det skulle jag aldrig göra heller. Men både jag själv och alla mina tjejkompisar har countless händelser där män behandlat oss med lite eller ingen respekt, och därför säger jag att män är idioter. När vi tjejer(och killar, säger inte heller att detta är isolerat till kvinnor bara för att jag endast skriver det, det enda utesluter inte det andra) inte längre har en anledning att generalisera så kan vi sluta. Tills dess tycker jag det är ett större problem att vi har en anledning till att generalisera än själva generaliseringen i sig, där vissa män blir kränkta eftersom de hamnar i en grupp. Inte för att det är en generalisering när män säger att kvinnor är blödiga, känsliga, älskar barn och är bättre på att hantera känslor. Det är ju också en väldigt kränkande generalisering, men den är män mycket mer okej med. Så länge män kränker mig tänker jag fortsätta tycka att män är dumma.